Föräldraskapandet

Anne Frank skrev i sin dagbok att “papper har mer tålamod än människor”. Och är det någonting vi föräldrar behöver så är det tålamod. Tålamod med oss själva. Tålamod med våra barn. Att därför regelbundet sätta sig med ett papper, en dagbok, hjälper dig förstå ditt barn från andra perspektiv och bli en bättre förälder.

Våra barn retar upp oss. De finner sätt att trycka på de där knapparna som inte borde tryckas på. Det är nästan så att de gör det med flit, att de vill jävlas med oss. Men det finns anledningar. De behöver vår uppmärksamhet. De är nyfikna. De är hungriga och trötta. De gör som vi gör. Att då gå upp i det de gör, låta det ta över även oss hjälper sällan. Istället behöver vi hitta anledningarna bakom det de gör, för att vi ska kunna hjälpa dem rätt. I detta kommer vi dock att göra fel. I sökandet efter anledningar till deras handlingar kommer vi ibland att eskalera konflikten istället för att dämpa den. Och ibland kommer vi bara inte orka.

Det är okej. Vi behöver alla lära. Lära känna våra barn och oss själva i relationen till våra barn. Lära känna våra beteenden. Lära hur vi bäst hjälper våra barn. Och för det behöver vi ibland stanna upp och reflektera över det vi gör.

Att skriva är att tänka. Om vi inte kan formulera våra tankar i ord så har vi nog inte tänkt färdigt. Men genom att sätta sig ner och skriva skapar vi oss ett utrymme för att tänka. Det är detta som gör våra besök i en dagbok till en så kraftfull handling. Att själv få formulera vad vi gör eller hur det som våra barn gör påverkar oss, låter oss stanna kvar i de ögonblicken och tänka tanken fullt ut. Varför gör vi det vi gör? Vad ska vi göra framöver, vad har vi lärt oss? Sedan har ju pappret det där tålamodet. Det låter oss prova våra tankar utan att döma. Det lyssnar till det vi knappt vill erkänna för oss själva. Det ger oss perspektiv, något fast att hålla i när känslorna är uppe i luften. Det ger oss utrymmet att pausa, så att vi sedan kan utföra vårt jobb. Att ge kärlek och omsorg till våra barn.