Föräldraskapandet

Det är lätt att gå upp i sig. Skrolla på mobilen, låta sig försjunkas i den där boken, hitta fokus i matlagningen eller skärma av i löpspåret. Vi alla gör det. Även våra barn. De försvinner i leken, hittar lugnet i pysslet eller blir som i trans av den där sagan.

Ändå blir vi förvånade, ibland arga när detta sker. Alltså, när barnen försvinna in i sig själv. Hoppar i sängen istället för att borsta tänderna. Drar fram hela utklädningslådan när vi strax ska gå hemifrån. Bara ett avsnitt till.

Gunilla Bergström fångar detta fint i sin bok Raska på, Alfons Åberg!. Alfons som bara måste klä på sin docka, laga leksaksbilen, läsa en bok och hämta tidningen, just precis när frukosten är färdig och pappa tycker att de har bråttom till förskolan. Pappa blir tokig, frustrerad, arg för att Alfons inte kan fokusera, inte bryr sig om hans dag och hans pressade schema. Han ropar och skriker. Och sedan, sedan checkar han ut själv med morgontidningen. Hur tar Alfons det? Jo, han skrattar. Kanske för att han vet hur lätt det är att gå upp i leken, gå upp i det som är viktigt för just mig. Så istället för att bli arg eller ledsen, så tycker han att det är kul att pappa beter sig precis på samma sätt som han själv precis gjorde.

Nästa gång ditt barn försvinner in i leken, när du tycker att ska raska på, så testa istället att vara lite mer som Alfons. Skratta. Tänk att även du kan vara störig. Och kliv in i deras lek, och kom ut tillsammans därifrån lite gladare.