Skrapsår och lärdomar
Blåmärken. Bulor. Kanske en utslagen tand. Sommarben fulla med skrapsår.
Det är svårt att lära om vi aldrig gör misstag och våra barns skavanker vittnar om en barndom full av liv. Om utmaningar, misstag och lärdomar. Om lek, tjo och tjim och ibland rackartyg. Så måste det få vara. De måste få ta risker, måste få slå sig. För hur ska de annars lära sig?
Lydia Sandgren skriver om detta i sin bok Samlade verk. Hon skriver att den “som inte prövat sina gränser för sin kapacitet vet inte vad hon klarar. Hon skyggar för prestationer, hålls tillbaka av tvivel och misstro”.
För det är ju när vi släpper iväg våra barn som de på riktigt lär sig. När vi tar bort stödhjulen eller släpper dem, utan flytpuffar på djupt vatten, och de börjar simma. För när vi släpper taget visar vi samtidigt att vi tror på dem, att de är redo för nästa steg, redo att prova sin gräns för att se var deras kapacitet finns. Redo att bemästra och att släppa tvivel och misstro bakom sig.